Forntida Kamiros

Det arkeologiska området runt den antika staden Kamiros, ligger på den nordvästra kusten av ön, 43 kilometer sydväst om staden Rhodos och en kilometer från kustvägen och udden av Aghios Minas, som under antiken kallades Mylantion Udden. Själva området befinner sig på en kulle, vid foten av berget Akramytis.

I förhistorisk tid var platsen ett rituellt område för Gudar, som kallades Mylantioi, enligt legenden var det de som hade lärt människor hur man slipar vete för att göra mjöl och hur man gör bröd.

Utgrävningar på Kalavarda, en plats cirka 3 kilometer öst Kamiros, har visat att det fanns kyrkogårdar
här under den mykenska perioden.

Flera fynd hittade runt området Akropolis bevisar att här fanns tempel tillägnat Athena (Minerva), som byggdes under den Doriska dominansen på ön. Tyvärr, förstörde flera jordbävningar större delar av monumentet. Den kraftiga jordbävning år 226 f.Kr. resulterade i en total förstörelse av staden och templet Athena Kameiras. Efter jordbävningen återuppbyggdes staden på tre nivåer, enligt Hippodamian systemet. På toppen av kullen låg Akropolis och templet av Athena och Stoa. Byn byggdes en nivå under Akropolis, och längst ner byggdes det hellenistiska templet och det doriska Fontänhuset, Agora och peribolos. Ett stort antal offergåvor, som till exempel statyer av gudar och hjältar förskönade platsen, men allt förstördes på nytt av en jordbävning år 142 f.Kr.

De tidigare utgrävningarna i området går tillbaka till mitten av 1800-talet och genomfördes då av de italienska arkeologerna Biliotti och Salzmann (1852-1864). Mer systematiska undersökningar gjordes år 1928 under den italienska dominansen av ön, av den italienska arkeologiska skolan som också
genomförde omfattande restaureringsarbeten av monumenten i området. Utgrävningarna fortsatte under hela perioden av den italienska dominansen, fram till 1943.

De viktigaste monumenten av gamla Kamiros är:
Akropolis på toppen av berget och templet Athena Kameiras. Templet i dorisk stil var i tetrastil och i peripteral, med arkader på alla fyra sidor och omgiven av peribolos. Den byggdes på ruinerna av det tidigare klassiska tempel som förstördes av jordbävningen år 226 f.Kr. Endast dess grunder finns bevarade idag.

Den stora cisternen för dricksvatten är en rektangulär konstruktion fodrad med gips, som gjorde den vattentät. Två öppningar i botten anslutna till terrakotta rör, forslade vattnet till staden. Öppningarna täcktes med stora stenar. Cisternen hade en kapacitet för mer än 600 kubikmeter vatten, en mängd som tillräckligt täcker behovet av vatten för 300 till 400 familjer. Trappsteg gjordes så att tillgången till cisternen skulle vara lättare för till exempel rengöring. Enligt arkeologerna byggdes hela konstruktionen på ca i 6:e eller 5:e århundradet f. Kr. Efter jordbävningen år 226 f.Kr. under den hellenistiska perioden togs cisternen ur bruk och ersattes med en ”stoa” (arkad), där ett vattenförsörjningssystem för staden bildades.

Arkaden (stoa) i hellenistisk tid bestod av två rader av doriska pelare och butiker eller
boende för ”de dyrkande”. Pelarna i fasaden, daterade tillbaka till i 3:e och 2:a århundradet f.Kr., var stöd för taket. Under arkadens golv fanns ett etablerat och utvidgat vattensystem, som är tillräckligt bra bevarat fram till nu. Vattenförsörjningssystemet utgjordes av brunnar. Vattnet forslades till byn i terrakotta rör kopplade till cisternerna.

Ett fyrsidigt, välbevarat, hellenistiskt altare, finns i den främre delen av den doriska arkaden.

Den hellenistiska och romerska staden ligger på den andra nivån, nedanför Akropolis. Bosättningen byggdes enligt Hippodamian systemet med ett rutnät av parallella gator och bostadshus i samma storlek som kallades insulae. Det som utmärker husen, vars stiftelser och en del av väggarna har bevarats fram tills idag, är ”atrium”, innergårdarna omgivna av kolonner, med ena sidan vanligen högre än de andra, i den så kallade ”Rhodian Peristyle”. Husen var dekorerade med mosaikgolv. Det finns även rester av allmänna badhus som hade separata varma och kalla rum och de så kallade ”hypocausts”, det var installationer som gjordes under golvet och som fanns till för att värma rummen.

På den tredje, lägsta nivån, finns ett tempel med två pelare på framsidan och tre rum: pronaos, ett långhus och opistodomos. Templet är gjort av porös sten och fundamentet av kultstatyn finns fortfarande bevarade. Det sägs att templet förmodligen var tillägnat Pythian Apollo. Bakom statyn, i golvet, finns något i slag med en förvaringsplats, eller kanske ett kassaskåp, där pengarna hölls.

Det finns också ett litet tempel i jonisk stil, tillverkat av porös sten med gips på väggarna. I det här templet lämnades offergåvor.

Fontänhuset är en byggnad med en fasad som består av porös sten, doriska halvpelare täckta med gips stödjer bjälkarna. Utrymmena mellan kolumnerna är slutna av paneler. Under det 4:e århundradet f. Kr togs vatten från en öppen tank inne i byggnaden. Senare, under det 3:e århundradet ersattes tanken av en brunn. Ungefär under 3:e århundradet ristades namnen på präster från Kamiros in i pelarna – de så kallade ”damiourgoi”. Resterna av en arkad är fortfarande synliga vid den bakre delen av Fontänhuset.

Staden Agora är ett fyrkantigt öppet torg precis framför Fontänhuset. Agoran användes som en samlingsplats för medborgarna och de rituella ceremonierna. Under en senare period byggdes väggar till på Agoran med entrédörrar, på den norra och västra sidan. Den norra väggen var dekorerad med halvpelare. Piedestalerna på den östra sidan är rekonstruktioner som gjorts av Italienarna. Flera offergåvor dekorerar den västra sidan. Den viktigaste bland dem är Panaitios offer med med inskriptionen ΘΕΟΙΣ ΠΑΣΙ (”alla gudar”). Bakom den norra ingången till Agoran kan man se två halvfärdiga inskriptioner, en av dem presenterar förmodligen en tjur.

Peribolos
Peribolos finns vid den nordöstra sidan av den tredje, lägsta nivån. Altarna omringade av peribolos är dedikerade till olika gudar som Agathos Daemon (”den goda demonen”), Artemis (Diana), Zeus, Poseidon (Neptunus) och ett välbevarat stort avlångt altare tillägnades guden Helios (solens gud).

Framför altarna fanns ett podium i form av en halvcirkel där gåvor offrades, tyvärr finns det inte bevarat. En monumental trappa hade byggts mellan Agoran och Altarna för att leda människor till andra nivån.

Hit tar du dig med bil eller motorcykel.

Kommentera